torsdag 17 september 2009
ANNA BROMEE - Hairspray tribute.
I dag är det premiär för ”Hairspray” på Chinateatern i Stockholm!
Ska bli så kul att se föreställningen ikväll.
Hairspray. Hårspray. Frisyrer som måste hållas på plats.
Allt det här leder mig ju osökt återigen in på just det ämne som eventuella trogna bloggläsare vet ligger mig varmt om hjärtat. Lovar att det här är sista gången.
Men nu ska det talas ut en gång för alla. Om icke-frisyrer. Plattänger. Oönskade lockar och bad hairdays.
Ända sedan jag gick i skolan har jag fört en ojämn och bitter kamp mot lockarna.
Duschat efter gympan och dragit på en tjock mössa över håret på väg hem för att det liksom mirakulöst på nåt sätt skulle torka sig rakt under mössan. Det hände aldrig.
Plattat ut håret mot kudden när jag lagt mig och försökt sova extremt stilla på nätterna. Inget att rekommendera.
Klippt det kort för att knäcka lockarna. Big no-no. Det blir bara större då.
Alltid haft med kepa OCH paraply i väskan vid eventuella regnattacker. Funkar ganska bra.
Testat rakpermanent. Noll resultat.
Inget hjälpte. Tills en av de största dagarna i mitt liv. Jag minns det som om det var igår. Det var februari 2002. Salong Maxim i Nyköping och en insiktsfull frisör som plötsligt stod med lösningen i handen. För att travestera Ainbusk Singers ”Jag mötte Lassie”:
”Jag mötte plattången, och jag såg att rakt hår fanns”
Så här efteråt minns jag det som att en änglakör plötsligt började sjunga där och då, men jag kan ha fel.
Sedan den dagen är mitt liv indelat i fP och eP. Före Plattången och Efter Plattången. Lite som andra har tideräkningen före Kristus och efter Kristus. Enligt min tideräkning är vi alltså på år 7, så Jesus bör just ha börjat skolan där nere i Israel. Om han inte fick börja ett år tidigare som 6-åring för extremt gott uppförande, vilket ju är mycket troligt förstås…
Jag fick grymt trevligt sällskap av Babben Larsson på flyget hem från Göteborg i söndags. Hon spelar på Kajskjulet i Götet med Adde Malmberg och Lennie Norman. Och hon har förresten varit med och skrivit till ”Scensommarbuskis” också - SMS-pjäsen.
Medan vi pratade om allt mellan himmel och jord (bokstavligt talat) slog det mig att Babben en gång i tiden på Börsen i Stockholm i krogshowen ”R.E.A.” gjorde en ruskigt kul parodi på Elisabeth Höglund med en hiskelig peruk.
Min värsta hår-mardröm!
Så jag gick hem och googlade upp bilder från Börsen. Hjälp!!!
Tilläggas ska att jag absolut inte har något emot Elisabeth Höglund: hon är en skicklig och modig yrkeskvinna som klär i sitt burriga hår. Men blotta tanken på att mitt hår, som är minst dubbelt så tjockt och långt som hennes, skulle släppas fritt och tillåtas locka till sig i den stilen ger mig rysningar…
Med mitt hår i full frihet skulle inte Håkan, Bertil och Stefan få plats på scenen bredvid mig i bredd. Typ som Elisabeth Höglund a la Babben här på bilden.
Jag lät bli att platta ungefär hälften av mitt hår häromdagen, hemska tanke, för att ge er en idé om hur illa det skulle bli på mig.
So here it goes: A really BAD hairday. Som en premiär-tribute till ”Hairspray”. Spark!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar