Åh va underbart att va igång igen! Och vilka guldkvällar vi har haft i helgen med sagolik publik på Lisebergsteatern!
Det går inte att komma ifrån att det är nåt speciellt med att spela där. Man kommer nära publiken, och kupolen i taket gör att skratten bara böljar upp mot oss på scenen. Och all teater- och komik-historia som sitter i väggarna...
På fredag är vi tillbaka igen.
Jag har en passion som jag brukar ta med mig till teatrarna jag spelar på.
Knäckebröd! Jag skulle kunna leva på bara knäckebröd.
När jag spelade folklustspel med Berit Carlberg i gammal god Poppe-stil på somrarna i Södertälje införde vi en tradition som vi kallade ”Veckans knäckebröd”. Varje vecka skulle nån i ensemblen ta med en ny sort knäckebröd som skulle utvärderas i pauserna.
Det blev riktiga högtids-stunder med Vilmas knäckebröd med havssalt, Wasas havreknäcke och Vikabröd med mera med mera. Nån gång hade Inger Nilsson med sig pesto som satte lite extra piff.
Det slår mig att jag inte har hunnit införa knäckebröds-traditionen i ”Scensommarbuskis” än. Hm… Jag kanske ska göra det till helgen?
Mina kompisar brukar ha med sig knäckebröd av olika sorter till mig istället för blommor efter föreställningarna när de hälsar på. Därför blev Veckans knäckebröd i Grebbestad i somras trekantigt Leksands-knäcke. Med smör och salt på. Ojoj. Det är det närmaste missbruk jag kommer. Om man inte räknar idogt plattångande som ett missbruk…? ;)
Den här veckans knäckebröd för mig är Wasas fiberkäcke. Rekommenderas varmt med avocado och salt på.
Hörs - ha d rart J
Ooops förresten! Veckans buskis-vits förstås! Den här gången signerad Håkan Runevad:
Var bör en ekonomisk person inte förvara sina pengar?
- I kassa skåp..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar